tisdag 23 mars 2010

Lipsill...

Hallå !

Om ni tittat in här med hopp om ett positivt inlägg kan ni byta blogg...idag kommer jag bara med en klago-visa...



Borde anat nåt igår då jag fick ett totally psykbryt på matten, det går verkligen INTE BRA...var TVUNGEN gå ut från lektionen o satte mej på toan o störtgrinade över ALLT...Sen träffade jag Linda och fortsatte storböööla...för att fortsätta då jag kom hem...Det räckte att :

1 Matteläraren försökte hjälpa mej...
2 Rara Linda orkade lyssna på mitt snörvlande och sa några snälla ord...
3 En kär vän skrev väl valda vackra ord på chatten...
4 Min vackra dotter kramade om mej bara för hon såg att jag var nere...

Sen hade jag jättemegaont i huvudet resten av kvällen och la mej TIDIGT...Så i morse då jag vaknade heltjock i halsen fattade jag varför jag va så känslig igår...precis som en stor jättebäbis...Gud va PATETISK man är i bland...men kan man hjälpa det ? NEJ !
Behöver jag säja att det är lite VÄL MYCKET i mitt liv just nu som är jobbigt...Dessutom så försöker man komma i form och är inne på 3e veckan med Nutrilett...



LÄGES-RAPPORT :

Det GÅR bra, över förväntan...Har inte haft det speciellt jobbigt eller känt mej så himla hungrig förräns IDAG...Hungrig å SUGEN på allt möjligt...MEN jag SKA hålla ut några veckor till för resultatet talar ju för sej själv...

Nästan 5 kilo vilket motsvarar ungefär en size OCH helt FANTASTISKA 8 CM MINUS I MIDJAN ;D Visst är det helt omöjligt för MEJ att nå size zero...MEN NEE dit vill man väl inte heller... ;D

Och till er som undrat...JA jag byter ut ALLA mål MEN "fuskar" med GRÖNSAKER till middagen...Sen tuggar jag sjuuukt mycket tuggummi...lakrits och frukt hihi

Puss å kram på er alla ni söööta och fortsätt heja på !

6 kommentarer:

Hagbacken sa...

Finns här....alltid!

Kram :)

Hagbacken sa...

Å du e ju sååå duktig såklart!!!

Vita Falkens Lantliv sa...

Du klarar det!!!! Tro fasen att man är nere ibland, men jag tycker du är SKIT duktig!
Stå ut kramar från lilla mig;) Susanne

Vita Falkens Lantliv sa...

Hejsan igen!!!
Du har fått en Award av mig;) Så kom in och hämta den vettja!
Kram Susanne

Linda sa...

Nog måste man få lov att bara vara liten och gråta! Jätteviktigt tycker jag.

Stor kram till dig nu när du har det jobbigt! Du fixar det!

Ps, tack för peppningen ang håret. Jag känner mig verkligen ful och måste erkänna att jag grät lite när jag kom hem. Patetiskt, japp. Det är ju bara hår och det växer ut. Men... Surt.

Lilla Blanka sa...

Hej!

Wow jag är grymt imponerad, bra jobbat!!! Heja-heja!!!


Bamsekram
Mia

PS. Sådär känner jag mig också ibland, totalt ill-gråtig men sen brukar det växla snabbt och jag blir lycklig igen ;)